God eftermiddag folks! 
 
Min plan var från början inte att komma igång med skrivandet här. Visst har jag saknat det, men tanken var inte att jag skulle börja, men detta är ju fasen roligt. Påminns nu om varför jag inte kunnat ta bort den eller slutat. SÅ med det sagt kanske det blir någon typ av återuppståndelse här hihi. 
 
I helgen har jag verkligen gjort nada. Tanken var först att gå ut igår, men jag var både seg och mådde inge bra så jag intog soffläge med lite gött naturgodis framför favvoserien Grey's Anathomy. Har ni sett den? Idag mår jag inget bättre alls, nästan sämre. Vet inte om det börjar smyga sig på någon typ av influensa eller förkylningen men jag har ont i varendra kroppsdel, ingen ork, energi eller matlust. Dessutom har jag ett öra som jag är nära på att amputera myself. Värken från helvetet! Tror jag ska inta soffläge igen strax. Försöker dricka mycket vatten, äta frukt och få i mig vitaminer. Förhoppningsvis är det bara någon liten hösttröskel jag ska över. Orkar verkligen inte bli sjuk nu. 
 
 
 
 
 
Eftersom jag kickstartade bloggens återupplivnng med ett väldigt tankvärt inlägg så tänkte jag tona ner det hela med ett litet mildare, kanske lite mer intressant inlägg ang min resa! Jag tänkte beskriva lite snabbt vart planen är att jag ska hålla hus, vad jag vill göra osv, låter det intressant? 
 
* Planet går 14.35 från Arlanda den 22 november, till Bangkok. Där har vi bokat hotell för cirka 5 nätter. Jag har hört att bangkok är mer "storstadsliv" men med en längre standard, vilket gör att många inte stannar speciellt länge. Därefter kommer vi att börja jobba oss runt i Thailand. Vi ska till Phuket, och öar som bla. Krabi, Koh Phangang (där vi ska rocka full moon party den 14 December), Krabi, Phi Phi Island osv, u name it. Vi ska vara i Thailand under jul samt nyår men mer spikat än så är det inte. 
 
*Efter att vi känner oss glada och nöjda med Thailand kommer vi fara neråt i Asien till Malaysia. Vi har inga datum spikade och vi har nog inte heller någon aning om hur länge vi kommer stanna, men saker som vi nog definitivt kommer se/göra där är: Kuala Lampur, Langkawi, Perhentiöarna (som ska vara fullt av backpackers), besöka ett vattenfall vid Kota Tinngi osv. Såklart är inget hugget i sten och det här är bara resegalna Lina som gjort research för att ha ett hum om vad som finns att göra. Min känsla är att min alldeles för spontana sida kommer få mycket näring under denna resa.
 
*När vi varit i Malaysia kommer vi glida över till Singapore som ligger precis bredvid Malaysia, det ser nästan ut som det sitter ihop. Där kommer vi nog göra liknande saker som i Malaysia, men en sak jag är fett taggad på, och som jag läst om är Gardens By The Bay som ska vara som en riktig "Avatarstad"!? Universalstudios lockar också en hel del hehe..
 
*Från Singapore kommer vi ta oss ner till Indonisien, Bali bland annat, där vi definitivt kommer gå på La Points surfinglänger en vecka. Mer än så har jag inte koll på där förutom att det är ett rent PARADIS.
 
*Från Indonisien puttrar vi vidare till Phillipinerna som också verkar vara ett ställe folk inte stannar allt för länge på då jag hört att det är relativt dyrt jämfört med de andra ställena i Asien. En backpacker må ju leva snålt så min känsla såhär just nu är att det också kommer bli en kortare visit. MEN vi ska dit!
 
*Från Phillipinerna tippar jag på att vi flyger till ett av länderna jag är mest peppad på, vilket är inget mindre än Vietnam! Här har jag hört att det är magiskt, speciellt kusten! Något jag heller inte vill missa är att se tunnlarna från Vietnamkriget och krigsmuset! Annars vill jag heller inte missa Halong Bay som folk kallar Vietnams skärgård. Jag har suttit och kollat massa bilder, men jag fick sluta efter ett tag då jag insåg att jag blev galen av att det var så långt kvar tills dess haha..
 
*Sist men inte minst kommer vi ta Cambodja som sista land och där har jag faktiskt inte en aning om vad man gör eller ser, men det känns skit kul på ett sätt. Jag menar i de andra länder har jag ändå kollat upp en hel del, samlat lite fakta liksom men här ska jag nog bara vara en total jätte turist som inte vett någonting hihi.
 
Saker som jag vet att jag vill göra, spelar ingen roll var men det SKA göras, är: 
-skydiving 
-ta dykertifikat
-se sköldpaddor
-lära mig surfa
-gå en matlagningskurs (få laga någon typ av asiatisk mat)
-forsränning (om det heter så?)
-bestiga någon typ av berg
-vandra i skogen
-ta en morgonjogg längst stranden 
-kramas i solnedgången med någon frivillig
-rida elefant
-full moon party
 
 
MEN som jag skrev någonstans så är detta verkligen ingenting som är hugget i sten. Kanske får jag se alla länder, kanke får jag bara se 3 eller 4, men oavsett kommer detta bli livets häftigaste halvår, OAVSETT vad jag kommer göra eller inte göra. Ska leva efter klyschan "Carpe Diem", så jävla hårt (ursäkta ordvalet). 
 
 
CAN'T WAIT!  
 
 

Hon festar, hon har mycket vänner, både tjejer och killar. Hon tränar, äter hälsosamt, har en snygg kropp med muskler som syns. Hon syns på sociala medier och får mycket uppmärksamhet och bekräftelse. Hon får säkert också jätte mycket killar på krogen. Har säkert varit med många också. Hon sjunger och spelar gitarr, hon har en familj som hon umgås och gör saker tillsammans med. Hon bor i egen lägenhet på stan, har ett bra jobb, tjänar sina egna pengar och nu planerar hon en långresa vilket hon ska genomföra på egna ben. Hon har ju allt! 

Folk verkar känna mig, folk dömer mig och folk skapar sin egen uppfattning om mig, och säkert med andra de tycks känna också. Men vet ni vad jag är trött på? Vet ni vad som gör mig bekymrad? Att folk verkar tro att livet på mitt flöde är mitt liv, är hur jag mår och visar hur jag är som person. Lägger jag upp flera festbilder i rad där det syns att jag är ute varje helg är jag ytlig, jag mår säkerligen dåligt också och försöker supa bort mina sorger. Jag går nog dessutom hem med allt som rör sig. Lägger jag upp för mycket träningsbilder skryter jag för mycket inför andra och får andra att må dåligt, eller så mår jag dåligt och kommer falla tillbaka i ett dåligt självskadebeteende. Lägger jag upp för mycket bilder på nyinköpta saker är jag troligen svinrik och försöker göra andra avundsjuka. My point is that att en instagramprofil definierar inte vem du är. En mystory kan omöjligt beskriva vilka personligheter du har och ett inlägg på Twitter kan definitivt inte förklara en hel historia. Jag ska inte sticka under stol med att även jag är sjukt snabb på att döma andra, men jag övar. Jag övar så fort jag får chansen. Den första tanken kan jag oftast inte göra någonting åt, men den andra och den tredje kan jag bestämma över. Jag må lägga upp mycket uppdateringar om mina träningspass på tex Snapchat, men det betyder inte att jag inte vilar, äter choklad eller känner för att ligga i soffan en hel dag. Jag festar mycket, dricker och går ut på krogen, men det betyder verkligen inte att jag går hem med första bästa kille jag ser eller att jag är stupfull varje gång så att du kan göra vad du vill med mig. Jag är 8/10 gånger väldigt medveten om vad jag gör och jag är kräsen. Bara för att jag delar med mig av vad jag och min familj gör och visar hur mycket jag älskar dom, betyder det inte att vi bråkar och går varandra på nerverna. Min dörr har också åkt igen så pass hårt att tavlor ramlat ner. Jag har magmuskler som syns, i rätt ljus efter 300 bilder, min mage viker sig också här och var när jag sitter ner. Vad jag vill komma fram till är att man inte alltid ska tro på allt som läggs ut och framförallt inte döma personer utifrån ett par enstaka bilder. Mitt liv är LÅNGT ifrån lika perfekt som mitt flöde. Mitt liv är en mess för stunden, men det betyder inte att jag inte går utanför dörren med ett leende på morgonen och det betyder inte att jag byter ut mina glada bilder på Instagram till bilder där jag gråter. 

Om 42 dagar går min enkelbiljett till Asien. 22 november 14.35, Arlanda Terminal 5. Min planerade resa som beräknas vara 6 månader, på andra sidan jorden, på egna ben och på egen bekostad. Jag har funderat länge på vem jag är, för i ärlighetens namn verkar andra veta det bättre än jag själv. Jag har funderat länge på vad jag vill göra med livet, vad jag vill bli, vad jag kan bli, vad jag är bra på och hur mitt liv kommer se ut om 5 år. Men jag kommer ingenstans. Men jag tänker fly, jag tänker fly från min stad, från min verklighet och från mina problem. Det är inget som kommer hjälpa mig hela livet, men för stunden. Jag åker iväg för att växa som person, för att testa mina gränser, utmana mina rädslor och för att hitta mig själv. Slippa alla måsten och krav. Kanske slippa all input från det sociala livet ett tag, som nästan tog livet av mig en gång. Jag tänker ta paus, en stor fet paus från allt. 

Tills dess people, sluta döma andra, sluta tro på hela flödet och sluta trycka ner i själva genom att plåga er med att sträva efter perfektion, för vad är egentligen perfekt?